Välkomna!



Älskar ni också hundar? Lever ni med hund eller önskar ni göra det? Hur ni än förhåller er till hundar så finns det säkert något i min blogg som är läsvärt.


söndag 5 juli 2015

Hundras jag är nyfiken på att veta mer om

Nederlandse kooikerhondje är för mig en ganska ovanlig hundras här i landet och jag kan inte påstå att jag varken träffat eller sätt särskilt många. Det finns ett exemplar i stan vad jag vet och den verkar vara en mycket trevlig hund som är följsam och stabil. Jag har sett ett tv program om rasen där den beskrivs som just följsam och lättlärd.

Detta tillsammans med sitt milda fina utseende gör att jag vill veta mer om rasens egenskaper och jag delar detta här.

Koiikerhondje härstammar från Nederländerna där den användes som gårdshund och "lockhund" vid andjakt och den tillhör spanielraserna. Tack vare att hunden ska arbeta tillsammans med sin ägare är den mycket lyhörd och intelligent. Det gör även att den som äger en sån här hund behöver låta den få mental stimulans och berikning för att få en nöjd och tillfreds individ. I utbyte mot detta har ägaren en lojal och trogen hund som kan användas till en mängd olika aktiviteter. En uppfödare av rasen säger själv att det är bara fantasin som sätter gränserna då rasen är så pass allsidig.

Svenska kennelklubben beskriver rasen som en alert och intelligent hund. De säger också att hundarna utvecklar personligheter och charm som gör den till en älskad familjemedlem. Av ägaren krävs det en konsekvent fostran för att få den följsam och harmonisk. Dessa hundar är avlade på att reagera snabbt på signaler, därför behöver ägaren ta till vara på denna egenskap och nyttja det under aktivering och träning.

Det verkar inte finnas några nämnvärda sjukdomar som följer rasen. Den unika stamboken med
individer från hela världen har gjort rasen sund och frisk.


Tack vare detta är hundarna pigga även i hög ålder och de blir ofta gamla.

Jag hoppas att jag har turen att få träffa en koiiker en dag som bekräftar att rasen är så fantastisk som den beskrivs.

Härliga sommartider

Norton ligger mest i skuggan de här varma sommardagarna. Han försöker hitta svala liggplatser vilket han lyckas rätt bra med. Ofta ligger han i en rabatt där jorden är sval eller så ligger han helt utsträckt i gräset med magen mot det svala.
Sommarstugan har visat sig från sin absolut bästa sida för oss alla. Vi fixar i trädgården, njuter, badar, åker båt och har det bra. Norton har blivit en riktig badpojke, han vill inte lämna badet utan att ha doppat sig och simmat lite. Han dyker ofta ner med hela huvudet och hämtar vass och annat från botten. Vi hade nog aldrig trott att han skulle uppskatta vatten så mycket som han gör. Igår var en så varm dag att vi fick bada mammas whippet Harry för att kyla ned honom. Förmodligen tyckte han själv att det var ganska skönt då han följde med ner utan protest.

Varma dagar är väl egentligen det minsta bekymret, det har vi väntat på hela långa vintern och den ovanligt kalla våren. Men sen finns det folk som inte vet bättre, som lämnar sina hundar i överhettade bilar. Har läst på flera ställen att räddningen har varit en krossad bilruta för att få ut hunden men har även sett att i vissa fall har det varit försent. Hunden har dött av värmen. På sociala medier har jag sett bilder på skyltar uppsatta vid parkeringar där det står att bilrutan kommer att krossas om man lämnar hunden för länge i varm bil. Att det ens behövs är skrämmande!

Jag lämnar detta otrevliga ämne för ett som är lite trevligare. Ett av sommarprojekten i stugan har varit att bygga en utkiksplats till Norton. Är det nåt jag har lärt mig om gårdshundar så är det att dom gärna har en plats vid ett fönster som dom kan sitta och spana ut igenom. Därför bestämde jag mig för att med hjälp av Janne (såklart, kan inte helt själv än) att bygga en kombinerad förvaring/utkik. Jag köpte två stycken färdiga hyllplan av furu på brädgården. Av dessa mätte vi upp bitar, sågade och skruvade tills vi fick till den.

Norton hjälper såklart till...
Nu sitter våra fönster lågt så jag kunde inte göra exakt så som jag hade tänkt från början. Då hade förvaringsfacken blivit alldeles för små. Jag hade velat haft tre våningar men fick nöja mig med två.
Dag två i projektet ser ni på bilden över. Norton är där och hjälper till med det han kan. Han lägger sig gärna där matte ska sitta. Det svåra när man inte har erfarenhet av möbelsnickeri är att få det på millimetern rätt med att borra. 
Här är hyllan/utkiken klar efter mycket svett. På toppen är platsen givetvis förhandsbokad för en liten hundrumpa. Övriga fack ska invigas med korgar och andra mysiga saker. Tänk vilken bra kombo det blev. Eftersom stugan är liten och det är ont om förvaring så känner jag mig väldigt nöjd med mig själv just nu ;) Hoppas bara att den blir lika populär hos Norton.
Målad och klar. Härliga Hund tidningen ligger självklart redan i hyllan/utkiken så fattas det bara lite korgar. Hundrumpan är också på plats.