Lilla, underbara Norton skulle just bli av med tratten i måndags då han bröt klon på ena sporren.
Jag hade just varit hos veterinären och tagit bort stygnen efter kastrationen och det var en pärs för Norton då han är riktigt rädd. Han är så rädd att han blir panikslagen så vi jobbade snabbt men det gick bra ändå. För att lätta på spänningarna i kroppen så åkte jag till mamma för att låta honom springa i trädgården. Även om det är absolut skönast för Norton så kan jag inte låta bli att känna en slags lättnad och frihetskänsla för honom då tratten åkte av och han fick springa fritt. Knappt tre minuter in i lösdriften så stannade Norton och såg märklig ut. Jaha, vad hände nu då, tänkte jag. Jag såg då att klon på ena sporren stod åt helt fel håll och det rann lite blod. När vi kom in till mamma så hade klon lossnat av sig själv och det blödde knappt något. Så nu går han fortfarande med tratt och de första dagarna fick han ha bandage. Nu peppar peppar hoppas vi att den lilla killen med 99 problems snart blir återställd så att han kan härja omkring som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar