I februari skrev jag första delen i hur det är att vara hund och hur missförstånd uppstår i relationen mellan hund och ägare. Nu fortsätter jag med del två och hoppas att ni som läser har glädje och nytta av mina texter om hundars etologi.
Som jag skrev i Del 1 så gör hundar om saker som lönar sig och vissa saker lär dom sig blixtsnabbt och andra tar längre tid. Det som motiverar hunden starkt lär den sig fortare än det som inte är högt prioriterat. Jag ska förklara. För en hund är det en stark drivkraft att hitta föda och det kan liknas vid att den ser dig äta vid bordet när den är liten valp, den tittar storögt på dig och du faller för smickret och sticker till den en bit av mackan. Den enda gången räcker för valpen då retningen (mackan) är en så stark drivkraft att den kommer att lära sig tigga. Om man istället tar inkallning som många hundägare har problem med. Motivationen för hunden att springa omkring och undersöka är större än att komma när du står och ropar "hit". Du måste se till att det du erbjuder hunden när den kommer till dig är mycket bättre och roligare än att springa fritt. Det är ingen enkel match när man förstår vad som motiverar hunden.
Motivationen kan variera mellan olika hundar och det är inte alltid godis som gör hundar glada. Ofta blir hundägaren arg när hunden inte kommer på inkallning och ju argare du ropar desto större är risken att hunden aldrig kommer. Den vill inte komma till en arg ägare. Hundar är fredsmäklare i de flesta fall och om den kommer smygandes med sänkt huvud och svansen mellan benen när du ryter så försöker den att lugna dig. Det är bättre att göra sig intressant och erbjuda något ovärderligt.
Vad motiveras din hund av?
Det är helt olika och ofta rasbetingat. Har man en labrador så motiverar man den hunden med mat och godis. De är väldigt matdrivna och därför är det ett självklart val men såklart är hundar individer så det finns avvikelser. En vallhund brukar motiveras av en leksak till exempel en boll eller något att jaga efter. När en övning eller ett arbetspass är över busar många vallhundsägare en stund för att hunden ska belönas och släppa på spänningar. Sen finns det hundar som är väldigt svårmotiverade och det kan kännas som att inget passar. De är oftast hundar av polar och spetsraser som varken drivs av mat eller bus. Jag har träffat hundägare som har provat allt från leverpastej till fläskfilé utan att hunden visat intresse. Det är precis som att hunden inte har något utbyte alls av att lära sig övningar. Och lite så är det i många fall men jag har också sett spetsar som gått väldigt långt i lydnad. De här raserna vill dra och arbeta fysiskt eller jaga i skogen så det borde vara vad ägaren erbjuder men man vill ändå kunna ha en vardagslydnad. Man får använda sin fantasi och prova sig fram för att hitta drivkraften för just din hund.
Det finns så många olika former av belöningar. Att mysa, gosa och klappa om sin hund är en form av belöning. Jag listar några fler för att du ska få lite idéer som du kan prova på din hund.
Godis
Är en självklar belöning som ofta har ett högt inlärningsvärde. Godis ska successivt trappas ned när hunden kan övningen/övningarna för att hålla intresset uppe så att hunden inte tröttnar. Ge ofta i inlärningsprocessen men trappa alltså ned.
Klappar
Är en form av kontakttagande och kan räcka gott när hunden genomfört en övning på träningsplanen eller hemma i vardagsrummet. Klappen stärker relationen och ger en välmående känsla i kroppen för hunden. Precis som människor så behöver hundar närhet och relationer.
Bus
Är en jättebra belöningsform efter träningspasset eller övningen. Brottas med hunden och lek, spring ett varv så den får jaga dig och eller kasta en leksak. Det är också relationsstärkande och gör bandet mellan er tajtare. Tänk på att denna typ av belöning även är aktivitetshöjande för vissa hundar så ibland är denna form bättre när passet är slut, annars kan lättstressade hundar bli svåra i fortsatta övningar.
Massage
Är belöningsform som utlöser endorfiner och lugn och ro hormon. Utmärkt när hunden haft ett hårt pass och det gör gott för leder och muskler som blir mer elastiska. Massage är något man måste vänja hunden vid långsamt då vissa hundar inte tycker om den typen av hantering.
Springa fritt
Är en jackpott för många hundar då den kan undersöka sin omgivning och har full rörelsefrihet. En superbra belöning för många hundar.
Alla dessa belöningar stärker förhållandet mellan er och all kontakttagande är nödvändigt för hundar. Från vargen kommer det sociala behovet och det kommer aldrig kunna försvinna. Vargar har ett komplext familjeliv där alla individer är olika och har en plats i flocken. De gamla tas mycket väl omhand då dessa besitter kunskap som flocken behöver om jaktmarker och överlevnad. De som studerar varg i vilt tillstånd visar att den sociala kontakten är oerhört viktig och att putsa och vårda varandra är väsentligt. De leker och brottas ofta och flera tikar hjälper till att passa valparna.
Våra tamhundar behöver samma sak i sina familjer för att känna samförstånd. När din hund naggar dig i handen, slickar dig i mungipan eller stryker sig på dig så är det vårdande beteende. Den tar hand om dig och vill ha närhet. Att alltid ignorera dessa kontaktförsök kan vara förödande för hunden, likaså om den alltid får det den kräver. Se till att ha mysstunder som stärker er.
Som viktigast är det för valpen att få vara nära tiken och sina kullsyskon. Jag såg många valpar i Spanien som togs från sin mamma innan fyra veckors ålder och det var fruktansvärt. Dessa valpar missar så mycket den behöver ha från tiken som aldrig kommer att ersättas. För att inte tala om alla viktiga ämnen i mjölken så lär tiken sina valpar hur det är att leva som hund. Hon är givmild och försiktig i sin fostran och den värme och närhet hon ger är avgörande för hur hunden blir som vuxen. Valpar som inte får tid för digivning, värme och närhet är mer benägna att utveckla rädslor, aggressivitet och de kan sakna förmågan att ta egna initiativ.
När valpen däremot är åtta veckor är den redo att möta sitt nya hem. Den nya ägaren har kort om tid att miljö och socialträna sin nya vän och efter ca sexton veckors ålder minskar valpens vilja att acceptera nya saker. Därför är åtta veckor en optimal ålder att komma ut i världen. Då har förhoppningsvis uppfödaren redan påbörjat träningen med att gå promenad, åka en biltur och låtit valparna träffa snälla och lugna nya människor.
Valpen behöver extra mycket närhet och man kan inte lämna en valp mer än ett par minuter i början. De har stor separationsångest och behöver vänja sig långsamt. Att ligga tätt intill valpen i soffan eller på golvet är en stor trygghet för den lille och ofta märker man att den somnar snabbt då.
Vårda relationen mellan er och njut av vänskapen :)